Lång och kort vokal – övningar

Det finns många olika åsikter om hur man skall öva lång och kort vokal. Nedan följer ett förslag som jag praktiserat, ibland redan på våren i åk 1, men vanligen först i åk 2. Jag har introducerat övningarna för en hel klass och överlåtit färdighetsträningen åt klassläraren. Det är bra om man kan vara två vuxna i klassen vid introduktionen för att alla elever skall komma på rätt spår från början. Det är också lämpligt att vid introduktionen ha elevbladet som stordia. Det som läraren fyller i på stordian skriver också eleverna in på sina blad. Kompanjonläraren hjälper till.

Genomgången av elevbladet kan givetvis också göras med en mindre grupp av elever eller individuellt.

Facitbladet ger förslag till övningsord och visar hur eleverna kan fylla i elevbladet. Facitbladet är ett sammandrag av övningar. I praktiken måste man ägna god tid åt de olika momenten.

Övningar och förklaringar

  1. Diskussion mellan lärare och elever om vokaler och konsonanter i vårt alfabet.
  2. Skriv in vokalerna i mitten på elevbladet. Använd små bokstäver. Skriv dem i följande ordning: a o u å (hårda vokaler), e i y ä ö (mjuka vokaler). Eleverna har nytta av denna ordningsföljd när de längre fram kommer att jobba med sj- och tj-ljuden.
  3. Läs vokalerna tillsammans med eleverna. Eventuellt kan de få som läxa att försöka lära sig dem utantill.
  4. Peka på a. L: Hur låter den här vokalen? E: a. L: Nu ska vi göra så att a får låta på två olika sätt. Först får den låta väldigt lång. Läraren uttalar a överdrivet långt samtidigt som han med händerna drar ut a som ett gummiband. Eleverna upprepar.
  5. L: Nu ska a också få låta riktigt kort, ungefär som då jag klappar med händerna. Läraren uttalar ett kort a och samtidigt klappar med händerna. Eleverna upprepar.

På samma sätt går man igenom de övriga vokalerna. Eleverna får uttala vokalerna och samtidigt dra eller klappa på dem. Kontroll: Läraren pekar på en av vokalerna. L: Hur låter den här vokalen om den är kort? E: e + klapp. Hur låter den här om den är lång? E: å + dra.

Nu kan man också skriva in ordet lång i den vänstra tavlan på elevbladet och ordet korti den högra tavlan. Tavlorna visar att ord med lång vokal skrivs i den vänstra stapeln och ord med kort vokal skrivs i den högra. Eleverna får själva så småningom komma underfund med varför den ena tavlan är upphängd med bara en spik, medan den andra tavlan har två spikar.

  1. Samtala med barnen, eller visa en bild av ett föremål, för att komma fram till ett specifikt ord, t.ex. vas. L: Vilken vokal hör man i vas? E: a. L: Är det ett långt a eller ett kort a i vas? För att eleverna skall kunna bedöma detta måste de alltid jämföra ordet vas med hur det låter med långt a och hur det låter med kort a. Också nu drar man och klappar man på ordet (vokalen) samtidigt som man uttalar ordet. Alltså: vas + drar, vass + klappar. E: Det är långt a i vas. Läraren och eleverna skriver in ordet vas på den översta raden under tavlan lång.
  2. L: Om vi gör a kort i ordet vas, vilket ord får vi då? Läraren uppmanar eleverna att klappa på ordet. E: vass. Ordet skrivs in på den översta raden under tavlan kort. Kontrollera att alla har skrivit vass med två ss.

Redan nu kan man introducera grundregeln för lång och kort vokal: Efter en lång vokal skriver man en konsonant, efter en kort vokal skriver man två konsonanter. Jämför då orden vas och vass. Man kan sätta ett litet kryss under den långa vokalen och två kryss under den korta vokalen. Ett kryss under en vokal betyder att det genast efter vokalen skall följa endast en konsonant, efter en vokal med två kryss följer två konsonanter. Senare får eleverna lära sig att det efter en kort vokal också kan följa fler än två konsonanter.

Övningarna koncentreras till en början till enstaviga ord med enkel- eller dubbeltecknad (två likadana) konsonant. Man tar också med exempel på ord där kort vokal följs av konsonanten k för att visa att man i stället för kk skriver ck, t.ex. tak – tack.

  1. I ett tvåstavigt ord lyssnar vi efter vilken den första vokalen i ordet är. Övningsord: granen. L: Vilken vokal hör man försti ordet granen? Eleven ljudar noggrant igenom ordet. E: Den första vokalen är a. L: Är det ett långt eller ett kort a i granen? Nu måste eleven igen jämföra hur ordet granen blir om man drar långt på a eller om man uttalar a kort.Här använder eleven igen händerna som hjälp. Det är viktigt att påpeka att det alltså är den första vokalen man drar eller klappar på, resten av ordet får ”falla bort”.I ordet granen är den första vokalen a lång. L: Hur många konsonanter skriver vi då genast efter a? E: en konsonant. L: Alltså skriver vi granen med ett n efter a. Ordet granen skrivs in i den vänstra kolumnen på elevbladet med ett kryss under a.

    L: Vilket ord får vi om vi gör a kort i ordet granen? E: grannen (uttalar ordet och klappar samtidigt). L: Hur många konsonanter skriver vi genast efter en kort vokal? E: Två. L: Hur många n skriver du då efter a i ordet grannen? E: två n. Ordet grannen skrivs in i den högra kolumnen på elevbladet med två kryss under a.

Så här långt har övningarna handlat om ord med lång eller kort vokal som följs av enkel- eller dubbeltecknad konsonant. Nu följer ord med kort vokal som följs av olika konsonanter. Här gäller regeln (hemmagjord sådan): om en kort vokal följs av två olika konsonanter skriver vi bara en konsonant av varje sort.

  1. Enstaviga ord, övningsord: ost. L: Vilken är vokalen i ordet ost? E: o. L: Är det ett långt (drar) eller ett kort (klappar) o? E: Kort o ( efter att ha dragit och klappat på ordet). L: Hur många konsonanter skriver du efter en kort vokal? E: Två. L: Hör du samma eller olika konsonanter efter o i ost? E: Olika, s och t. L: Om du hör olika konsonanter efter en kort vokal skriver du bara en konsonant av varje sort. Alltså skriver du bara ett s och ett t i ordet ost. Tillsammans är det ju då ändå två konsonanter efter en kort vokal.Ordet ost skrivs in i den högra kolumnen på elevbladet med två kryss under o.
  2. Tvåstaviga ord, övningsord lykta. L: Vilken är den första vokalen i ordet lykta? E: y. L: Är det ett långt (drar på y) eller ett kort (klappar på y) y? E: Kort y. L: Hur många konsonanter skriver du efter en kort vokal? E: Två. L: Hör du samma eller olika konsonanter genast efter y i lykta? E: Olika, k och t. L: Om du hör olika konsonanter efter en kort vokal skriver du bara en konsonant av varje sort. Alltså skriver du bara ett k och ett t i ordet lykta.Ordet lykta skrivs in i den högra kolumnen på elevbladet med två kryss under y.

Det är skäl att påpeka att eleverna bör få tillräcklig tid att öva de olika momenten i förslaget ovan. Trots detta måste man som lärare acceptera att en del av barnen inte kanske ännu är mogna att ta till sig reglerna om lång eller kort vokal. För de här eleverna är det viktigt att i ett senare skede, kanske individuellt, repetera reglerna och övningarna. Övningarna ovan kompletteras givetvis också med andra övningar, t.ex. datorövningar, att samla ord med lång och kort vokal ur texter.

I rutorna på elevbladet får eleverna illustrera sina ord. På raderna längst nere på elevbladet skriver man in meningar som eleverna kommer med förslag till och där så många som möjligt av övningsorden (också böjda former) finns med. Det får gärna bli tokiga meningar.

När det bedöms lämpligt, måste man gå vidare i regelverket kring lång och kort vokal och ta med undantagen från huvudreglerna. Jämför här reglerna 5-9.

Tillbaka till Lång och kort vokal

Printa denna sida Printa denna sida
 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Set your Twitter account name in your settings to use the TwitterBar Section.