Läsmodell för Gerby skola

Läsåret 2000-2001 påbörjades ett treårigt läsprojekt vid Gerby skola under ledning av en projektgrupp bestående av:

Torbjörn Sandén, rektor
Asta Stenlund, klasslärare
Annika Ahrner-Nyberg, klasslärare
Kjell Staffans, speciallärare

Svenska kulturfonden har genom ekonomiskt bidrag understött läsprojektet.

Bakgrund

En god läsförmåga är en viktig färdighet i dagens samhälle. Rapporter talar dock om en allt sämre läsförmåga, speciellt bland pojkar. Kan skolan bidra till att öka intresset för läsning bland eleverna och därmed också motverka den negativa trenden i utvecklingen av läsförmågan?

Projektgruppen antog att detta är möjligt om tillgången på god litteratur och möjlighet till samtal finns. Så blev också böcker och boksamtal de bärande begreppen i läsprojektet.

Utvärdering

Läsprojektet utvärderades läsåret 2001-2002 dels av studerande Camilla Back vid Pedagogiska Fakulteten, dels av skolans speciallärare Kjell Staffans.

Camilla Back har i en avhandling granskat läsprojektet bl.a. genom intervjuer med elever. Ett stort antal elever har också skriftligt fått säga vad de tyckt om läsprojektet. Eleverna var överlag positivt inställda till läsprojektet och dess uppläggning. Framförallt uppskattades bokcirklarna som ett nytt och stimulerande sätt att bli bekant med litteratur av olika slag.

Back för i sin avhandling fram en teori om hur man skall nå läsandet eller läsarrummet, som det kallas i avhandlingen. De komponenter eller byggnadsställningar som är viktiga för att nå läsarrummet är:

– Vuxna förebilder
– Läsro och koncentration
– Litteraturpedagogik
– Utmanande texter
– Bokval
– Vilja och motivation

Många av dessa komponenter har ingått som naturliga delar av läsprojektet.

Kjell Staffans har utvärderat läsprojektet för att bedöma dess inverkan på utvecklingen av den lästekniska färdigheten hos eleverna.

Som utvärderingsinstrument användes läsprovet Ordkedjor av Christer Jacobson. I detta prov skall eleverna på kort tid, med två lodräta streck, markera var gränserna går mellan tre sammanskrivna ord (ex: hej|mat|snö). En elev som nått långt i sin läsutveckling kan i allmänhet snabbt markera gränserna, medan det för en annan elev kan ta betydligt längre tid.

Provet genomfördes i åk 2, 4 och 6 dels före läsprojektet och dels efter det att projektet slutförts.

Resultatredovisning

Antal rätt markerade ordkedjor
Medelvärde och standardavvikelse, pojkar
Medelvärde och standardavvikelse, flickor

Kommentarer:

Tabell 1 visar ökningen av antalet rätt markerade ordkedjor både totalt och procentuellt.

Tabell 2 anger medelvärden och standardavvikelser för pojkarna i de tre årskurserna. Noterbart är att det finns normerade medelvärden för både oktober och maj. Detta innebär att man tagit i beaktande en ”normal” utveckling av läsfärdigheten. Eller, för att uttrycka det enkelt, bedömningen i maj är strängare än i oktober.

I åk 4 finns en relativt stor grupp pojkar som ännu inte nått så långt i sin läsutveckling. Pojkarna i åk 6 ligger däremot redan i augusti över medelvärdet för oktober. Detta torde vara en förklaring till att de under läsåret inte gör så stora ytterligare framsteg. Detsamma gäller flickorna i åk 6 (Tabell 3). Flickorna i åk 2 tillhör den grupp elever som inte når upp till det normerade medelvärdet för maj, trots stora framsteg.

Någon kontrollgrupp har inte förekommit. I stället kan de normerade medelvärdena ses som kontrollvärden.

Då utvärderingen visat att läsprojektet på ett positivt sätt kunnat öka intresset för läsning hos skolans elever och därmed också utvecklat läsfärdigheten, har erfarenheterna från projektet lett fram till en läsmodell för Gerby skola. Denna läsmodell ingår nu som en del av den ordinarie verksamheten i skolan. Till sitt innehåll är läsmodellen identisk med läsprojektet 2001-2002.

Responsen från föräldrar och elever har varit mycket positiv.

Läsmodellens fem pelare

Bokprat
Klasslärare, skolbibliotekarie och elever berättar ofta om böcker som de läst och rekommenderar andra att läsa. Intresset för böcker väcks i hög grad på detta sätt. Nya böcker som skrivs in i skolbiblioteket presenteras och ställs ut som frestande karameller!

Högläsning
Läraren läser högt för klassen i minst 60 minuter per vecka.

Tystläsning
Eleverna läser tyst för sig själva under minst 60 minuter per vecka. Varje elev har alltid en bok på gång, både hemma och i skolan. Ibland kan dagens hemuppgift bestå i att läsa ur låneboken t.ex. 20 minuter.

Läsdagbok
Varje elev har en läsdagbok där varje bok skrivs in. Titel, författare, sidantal, kort sammanfattning och en personlig åsikt om boken kan framgå. Frivilliga uppgifter om den lästa boken kan tilläggas. Många elever vill också illustrera läsdagboken och göra den till en vacker bilderbok. Läsdagboken blir med tiden ett vackert minne som också visar elevens utveckling inom litteraturen.

Bokcirklar
Till varje årskurs har skolan köpt in ett antal olika boktitlar som alla finns i minst fem exemplar. Dessa böcker har en egen bokhylla och lånas ut enbart när en bokcirkel skall påbörjas. Klassläraren ger en kort presentation av böckerna. Eleverna väljer mellan titlarna och på basen av de val som gjorts delas klassen in i smågrupper. De elever som valt samma bok bildar en bokcirkel. Varje deltagare får låna ett eget exemplar av boken. Vi försöker genomföra bokcirklarna 1-2 gånger per termin.

Läsdagboken – uppgifter

Obligatoriska uppgifter
1. Titel
2. Författare
3. Sidantal
4. En frivillig uppgift
5. Omdöme

Frivilliga uppgifter
1. Illustratör
2. Vad handlade boken om? Huvudpersoner, tidsålder?
3. Utvärdering
4. Vad lärde du dig?
5. Fakta eller fiktion?
6. Vackra meningar
7. Svåra ord som du fann i texten
8. Rita en bild till boken
9. Citat
10. Favoritställe
11. Vad skulle nästa bok i samma serie handla om?
12. Frågor som du önskar ställa

Bokcirkel

Varje bokcirkel har en vuxen ledare. För att detta skall bli möjligt hjälper också skolans övriga personal till och ställer upp som cirkelledare.

Bokcirklarna träffas en gång i veckan under tre veckors tid.

I åk 1 har vi inga bokcirklar under höstterminen. Under våren är ettorna med, men har då en förkortad form av nedanstående program.

Första gången tittar vi på hela boken, på pärmen, undrar och gissar vad handlingen kan röra sig om. Gruppledaren läser början eller första kapitlet av boken. Som läxa till nästa bokcirkelträff skall eleverna läsa halva boken.

Andra gången kommenterar vi vad som hänt i boken och fantiserar vidare. Läxa till nästa gång blir att läsa boken till slut.

Tredje och sista gången samtalar vi om bokens innehåll, vilket intryck den gjort på oss, vem huvudpersonen är, svåra ord, roliga saker, spännande saker, otäcka saker… Vi skriver in boken i Läsdagboken.

Printa denna sida Printa denna sida
 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Set your Twitter account name in your settings to use the TwitterBar Section.