Nonsensord

Resurser:

Att låta eleverna läsa nonsensord är ett bra sätt att få en uppfattning om hur avkodningen fungerar. Vid läsning av nonsensord har eleven inget stöd av omgivande text eller från att ha läst ordet tidigare. Det är med andra ord själva avkodningen och automatiseringen mellan bokstavstecknet och dess motsvarande ljud som eleven måste behärska.

Denna automatisering kan också sägas vara grunden för läsning av riktiga ord och riktig text. Ökad läsning gör att automatiseringen utvecklas och ett lager av ordbilder byggs upp. Brister i denna automatisering kan vara en av orsakerna till läs- och skrivsvårigheter.

Läsning av nonsensord kan också ge upplysningar om i vilken utsträckning en elev upptäckt regelbundenheterna i vårt svenska språk. Exempelvis nonsensordet porv läses troligen med ett å-ljud av den elev som hunnit en bit på vägen i sin läsutveckling. För den elev som inte hunnit lika långt blir avläsningen troligen ljudenlig. Andra nonsensord som kan ge liknande upplysning är tjås (tj-ljud), brung (ng-ljud), skimnet (sj-ljud), strusker, där slutdelen kan ses som en ändelse och följaktligen uttalas med ett ä-ljud. Nonsensorden kan också ge upplysning om en elevs säkerhet vad gäller avläsning av ord med lång eller kort vokal.

De elever som nått längre i sin läsutveckling läser med andra ord inte alltid nonsensord ordagrant eftersom de påverkas av sina läserfarenheter och överför regelbundenheterna också till nonsensorden. En elev som inte nått så långt i sin läsutveckling läser ordet bokstav för bokstav. Resonemanget leder till slutsatsen att det inte bara finns ett rätt sätt att läsa nonsensord. Därför är det också viktigt att tolkningen och bedömningen av läsningen blir individuell.

Orden presenteras för eleven i form av ordkort, ett i gången. Före det har korten kopierats, gärna på färgat papper i svag nyans, laminerats och klippts. På baksidan är korten numrerade från 1 till 20 för att presentationen skall ske i samma ordning som den som är angiven på elevens protokoll. Jag har använt typsnittet Times New Roman eftersom det är det vanligast förekommande typsnittet i ord och texter.

Det är viktigt att inför läsningen upplysa eleven om att det är fråga om läsning av ord som inte betyder något. Eleven skall ändå uppmanas att försöka läsa orden så bra som möjligt. Under läsningen antecknar läraren på elevprotokollet hur orden läses. Alternativt tas läsningen in på band och anteckningar sker i efterhand.

För elever som får specialundervisning kan tiden för läsningen antecknas i elevprotokollet. Om provet genomförs med samma elev vid ett senare tillfälle kan då en jämförelse göras av både ordavkodningen och tiden vid de båda provtillfällena.

I elevprotokollet antecknas sammanfattningsvis elevens osäkra bokstäver/ljud och hur sammanljudningen fungerat. Också förslag till åtgärder kan framgå.

Nonsensordprovet genomförs från åk 2. Med provet vill man få uppgifter om vilka elever som behöver extra träning för sin avkodning och sammanljudning.

Printa denna sida Printa denna sida
 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Set your Twitter account name in your settings to use the TwitterBar Section.